I Bislett Games i Oslo på torsdagskvällen sänkte Andreas Almgren sitt eget två veckor gamla svenska rekord på 5000 m med hela nio sekunder då han spurtade i mål som åtta på 12:50.94.
Halvdussinet lopp har Andreas sprungit i år och fem av dem har slutat med svenskt rekord. Efter 12:59.82 på Stockholms Stadion den 15 maj hade han slipat till formen ännu lite mer och var redan efter första kilometern på 2:35 två sekunder före rekordtempot.
2000 m passerade han på 5:10 kring tionde plats med fransmannen Gressier närmast bakom.
Sprang i andraklungan
Längst fram gick det riktigt snabbt och vid 3000 m var Andreas fem sekunder efter på tolfte plats (7:46). Han hamnade i en andraklunga på fyra man och medan farten längst fram skruvades upp ordentligt de två sista kilometerna (2:30 på näst sista) så avslutade även Andreas bra.
Längst fram ledde Kejelcha före Gebrehiwet när den sistnämnde exploderade vid klockringningen, fick tio meter och vann på fantastiska 12:36.73 – bara dryga sekunden från världsrekordet. Detta efter 55.0 på slutrundan och brutala 2:24.7 på sista kilometern. Kejelcha slutade tvåa på 12:38.95 (fyra genom tiderna) och Jacob Kiplimo femma på 12:40.96 i vad som var ett av historiens bästa 5000 m-lopp.
Slog världsrekordhållaren
Där bakom hade Andreas krafter kvar till en utmärkt spurtvarv där han plockade placeringar och till slut nådde målet som åtta på fantastiska 12:50.94 – svenskt rekord med hela nio sekunder. Detta efter att just före mål ha passerat världsrekordhållaren Joshua Cheptegei.
Andreas avancerade nu från 130:e till 37:e plats på genom-tiderna-listan där han bland annat passerade fyrfaldige OS-guldmedaljören Mo Farah (12:53.11). På Europa-bästa-listan avancerade Andreas från tolfte till sjätte plats efter att ha haft två europeer framför sig i lopp .
Europarekordet har Mohamed Katir på 12:45.01 från 2023 och upp till tvåan Jakob Ingebrigtsen fattas nu bara två sekunder.
”Jag har lite mer i kroppen”
– De senaste två veckorna har formen gått rakt upp och jag trodde att jag skulle kunna springa tio sekunder snabbare än i Stockholm, och jag fick ut nio idag, säger Andreas till SVT.
– Det var lite för snabbt för mig att gå med i 12:40-farten som täten hade och det gjorde att jag fick dra de tre sista varven vilket inte var optimalt. Men jag sprang 18 mil förra veckan och är ännu inte i toppform, OS är det stora målet och jag hoppas att det kan bli ännu lite bättre då.
– Jag har en väldigt bra grund vilket känns bra. Nu blir det 3000 m på Bauhaus-galan på söndag och sedan EM på 10 000 m, säger Andreas som nu snittade 2:34 per kilometer eller 23.4 km/h.
Europarekord
På VM i Budapest i fjol förbättrade Storbritanniens Matthew Hudson-Smith det 36 år gamla europarekordet på 400 m med 0.07 till 44.26. På Bislett vann han i stor stil på 44.07 – hela två tiondelar under rekordet. Längre ner i fältet var fjolårets VM-överraskning, Norges Håvard Bentdal Ingvaldsen, sjua på 45.41.
35 år gammalt rekord slaget
På just Bislett i juli 1979 noterade Grete Waitz 8:31.75 på 3000 m som stod sig som nordiskt rekord ända till denna kväll. För när Norges Karoline Bjerkeli Grøvdal avancerade nästan ändra fram till täten vid klockringningen skrek publiken. Hon orkade inte utmana om segern men spurtade i mål som femma på 8:27.02.
Åtta slutade Nathalie Blomqvist på 8:32.23 med vilket hon förbättrade Päivi Tikkanens 33 år gamla finska rekord med tio sekunder.
Vann gjorde Australiens Georgia Griffith på 8:24.20.
Warholm besegrad
På 400 m häck öppnade Karsten Warholm sin vana trogen stenhårt ute på bana sju. In på upploppet hade han en liten ledning före Alison Dos Santos. Denne var stark och när Karsten inte lyckades fullt ut med sista häckpassagen så passerade denne och vann med sju hundradelar på världsårsbästat 46.63.
Henriette nr 3 genom tiderna
Kvinnliga 400 m vanns av Marileidy Paulino på lysande 49.30 och som sexa nådde Norges Henriette Jæger målet på 50.81 – två tiondelar under hennes eget ett år gamla norska rekord.
Tiden gör henne till tredje snabbaste nordbok genom tiderna bakom rekordhållaren Riitta Salin, som noterade 50.14 för nästa 50 år sedan, och Pirjo Häggman, 50.56 i Montreal-OS 1976.
Alekna åter över 70
I diskus vann världsrekordhållaren Mykolas Alekna på 70.91 som var hans fjärde tävling av fem över 70 meter i år. Daniel Ståhl var trea på 66.60 efter fem omgångar och fick därmed göra det sjätte och sista kastet.
Det hade börjat regna och Alekna avstod sitt kast, tvåan Matthew Denny trampade över och Daniel avslutade med 66.14 vilket alltså innebar en tredjeplats.
Simon Pettersson hade en dag när det inte stämde och noterade tre kryss.
I tresteg var Gabriel Wallmark med 16.01 bara två centimeter från sitt svenska årsbästa som räckte till åttonde plats i en tävling som vanns av Fabrice Hughes, 17.27.
Vilken kamp på 1500 m
Kvällens sista lopp var manliga 1500 m där Jakob Ingebrigtsen var den stora publikfavoriten. Hararna sprang klart snabbare än ljusharens blinkande lampor som var inställda på 3:29-fart.
Jakob sprang jämnt med dem de första varven och hade i stort sett ingen hjälp av farthållarna. Vid 1000 meter klev sista haren av och Jakob hamnade i frontpositionen med Timothy Cheruiyot närmast bakom. Jakob ledde in på upploppet men på de sista 40 meterna kom kenyanen närmare, var uppe jämsides men Jakob fällde sig (kastade sig) över mållinjen och fixade segern med tre hundradelars marginal på världsårsbästat 3:29.74.
Jakobs landsman, fjolårets VM-trea Narvje Gilje Nordås, var aldrig med i täten och fick dessutom skon avtrampad tvåhundra meter från mål och slutade 13:e på 3:34.86. Fantastisk toppbredd med tio man under 3:33.
Bauhaus-galan på söndag
Nästa Diamond League-tävling äger rum på Stockholms Stadion och då kommer Andreas att sätta svenskt rekord på 3000 m. Det är i alla fall den distans han springer då. Det är ett fantastiskt startfält som Ulf Saletti satt ihop där det är svenskar med i ALLA grenar.
/Jonas Hedman
