I lördags den 25 mars vid tävlingar i Dallas, Texas, gjorde Emma Sralla 59.02 i diskus som innebar inte bara svenskt juniorrekord med drygt 2½ meter utan också suveränt nytt världsårsbästa för 19-årsjuniorer.
Eller var detta något vi bara drömt?
Det kan man faktiskt börja undra när man går in på Internationella Friidrottsförbundet World Athletics (WA) officiella årsbästastatistik. För där letar man förgäves efter Emmas namn.
Traditionell stortävling
Varför? Finns det frågetecken kring själva tävlingen?
Nej, det handlade om en traditionell (premiär 1964) årlig high school-tävling för Dallas-regionen och som i år hade samlat över 80 av de största skolorna. Tävlingen hade live-resultat och live-streamades på webben.
Det var två fullmatade tävlingsdagar med mängder av högklassiga juniorresultat där det som stack ut vid sidan av Emmas diskusresultat – som f ö gjorde henne till 2:a genom tiderna i high school-historien – var 17-åriga Lauren Lewis 52.52 på flickornas 400m. Schysst tävling alltså. Men förklaringen till att resultaten nu saknas i WA:s statistik kan förstås vara att de helt enkelt ännu inte hunnit registreras av deras statistiksystem?
Fler resultat saknas
Så skulle det förstås kunna vara men det förklarar inte varför Emmas två tidigare resultat i vår – 52.88 den 4 mars och 55.04 den 10 mars – inte heller de står att finna i WA-listorna. Båda dessa resultat var faktiskt bra nog för en topp-10-placering i den aktuella statistiken.
Så vad är problemet som gör att den regerande juniorvärldsmästarinnan Emma inte existerar i WA-listorna för 2023?
En aning om svaret får man när man konstaterar att på aktuella topp-50 i F19 diskus (där det krävs 45.39) finns bara tre tjejer från USA fast utesäsongen startar tidigt där borta för både high school och universitet.
High school-friidrotten osynlig
Till exempel är det redan minst fem high school-tjejer vid sidan av Emma som kastat längre än 45.39. Men ingen enda av dessa finns heller med på WA-listorna (de tre amerikanskor som är med är sådana som går första året på universitet).
Och det är inte bara flickornas diskus som drabbats utan tittar man närmare på WA:s aktuella årsbästalistor för juniorer saknas i princip alla high school-resultat – och även många universitetsresultat.
Så frågan om Emmas osynliga 59.02 kan vidgas till varför mängder av internationellt gångbara resultat gjorda i USA är icke-existerande i den ”officiella” världsstatistik för 2023 som Internationella Friidrottsförbundet erbjuder världens friidrottsintresserade?
Plötslig ny WA-policy i år
Svaret: World Athletics-ledningen beslutade i fjol att fr o m 2023 accepteras för deras statistik/ranking endast resultat gjorda i tävlingar som i god tid i förväg ansökt om (och betalat en avgift för) en officiell sanktion från World Athletics.
Detta är en total revolution – modeordet paradigmskifte är faktiskt inte obefogat – för friidrotten. Vår idrott har ju historiskt alltid har varit EN idrott utan några skarpa gränser på skalan från nybörjare/motionärer till den professionella absoluta världseliten.
Och denna genomgripande nyordning hade inte ens föregåtts av en seriös remissomgång där alla intressenter (aktiva, ledare, tränare, arrangörer, m fl) fått komma till tals i lugn och ro.
Varför och varför just nu?
Därför kom det hela som en total överraskning för de allra flesta av dem som driver friidrotten ”ute på fältet” i friidrottsvärlden. Och dessutom saknas ännu övertygande motiveringar som ger svar på frågorna varför nyordningen alls behövdes och varför det var så oerhört bråttom med införandet. ”If it ain’t broke don’t mend it” (”Laga inte det som inte är trasigt”).
Man kan påminna om att Mondo Duplantis satte ett par av sina av WA officiellt godkända juniorvärldsrekord i high school tävlingar. Uppenbart visade granskningen då att allting var i full överensstämmelse med alla relevanta regler. Men det skulle alltså ändå inte ha blivit något rekord för Mondo om dagens principer styrt då.
Det säger sig självt att de tusentals high schools i USA som varje helg kör tävlingar för sina lokala ungdomar inte har anledning att ens reflektera över att söka någon ”världssanktion”. Och i USA drivs som bekant friidrottens hela ungdomsverksamhet från ca 15 års ålder inte av förbundsanslutna klubbar utan av just ”utbildningssystemet”.
Samma premisser där som här
Och skol- och universitetsidrotten i USA följer i princip samma tävlingsregler som gäller internationellt och i den mån man avviker så är det ingenting av signifikans för jämförbarheten (bortsett från några av kastredskapen på pojksidan). Dvs alla mått på anläggningar och redskap är desamma och man springer, hoppar och kastar precis på samma sätt som resten av världen.
Men alla dessa ungdomars prestationer i världens odiskutabelt främsta friidrottsnation behandlas alltså ändå nu som bara luft av det Internationella Friidrottsförbundet. För WA existerar dessa ungdomar inte ens som friidrottare.
Och denna radikala nyordning drabbar faktiskt inte heller bara high school-ungdomarna utan också merparten av universitetsfriidrottarna i USA av exakt samma skäl: Även här handlar det om tusentals tävlingar där arrangörerna följer alla regler men inte kan se någon anledning att skaffa sig ”världssanktion”.
Axelinas kulrekord finns inte heller
Det kan man se i vinterns WA-världsbästa inomhus i kvinnlig kula där Axelina Johansson är delad 9:a på 19.12 hos WA – fast hon som bekant satte svenskt rekord med 19.30 vid en universitetstävling i Lincoln (Nebraska) den 4 februari.
Och det var – precis som Emmas tävling i lördags – sannerligen ingen hastigt påhittad ”liten resultattävling”. I stället handlade det om den 47:e upplagan av University of Nebraskas traditionella årliga 2-dagarsevenemang ”Frank Sevigne Husker Invitational”.
Tidsprogrammet omfattade ca 9½ timme dag 1 och 7½ timme dag 2 och deltog gjorde aktiva från 25-talet universitet från så vida omkring som Californien i väster, North Carolina i öster och South Dakota i norr.
Och även om Axelinas 19.30 var tävlingens allra vassaste prestation var hon inte ensam om att svara för internationellt gångbara resultat. Bland övriga segernoteringar fanns sådant som 5.55 i stav, 20.27 i kula och 6.082 i sjukamp för män.
De aktiva oskyldiga offer
Men eftersom arrangören inte sökt sanktion från World Athletics så existerade inte denna tävling i Internationella Friidrottsförbundets ögon. Så för en organisation som ser sig som företrädare för all världens friidrottare var tävlingen i Nebraska en icke-händelse.
Inte därför att det fanns några brister – eller ens anledning till misstankar om brister – i arrangemangets genomförande utan bara därför att arrangören i Nebraska inte ett par månader i förväg betalt X dollar för att få en OK-stämpel från World Athletics i Monaco.
Och de oskyldiga offren för WA:s ambition att ta direkt kontroll över precis alla tävlingar i hela världen – i stället för att som tidigare med förtroende delegera detta till lokala förbund på nationell eller distriktsnivå – är alltså de aktiva som inte får det erkännande som deras helt regelriktiga prestationer förtjänar.
Ja, WA:s negligerande gör att själva prestationerna i allmänhetens ögon kommer att framstå som tvivelaktiga: ”Något skumt måste det vara om inte WA tar med resultatet i sin statistik ….”.
Även universitetsfriidrotten hårt drabbad
Ett perspektiv på omfattningen av problematiken kan man få av situationen för de svenska friidrottare som just nu går på universitet i USA. Totalt har vi den här våren aktiva på minst 55 olika högskolor från stora prestigeuniversitet som UCLA och Harvard ned till lokala junior colleges i Mellanvästern.
Det två senaste helgerna har vi haft svenska deltagare i (åtminstone) 20 resp 23 olika universitetstävlingar därborta.
Av dessa 43 tävlingar var det dock bara runt tredjedelen (15) som hade WA-sanktion, övriga 28 tävlingar existerade alltså inte i WA:s värld. Och det är proportioner som förmodligen kommer att bestå resten av den här vårsäsongen i USA.
Och på high school-nivå är det alltså hundra procent av vårens aktiviteter som WA blundar för statistiskt.
Överklass, underklass eller både-och?
Helt plötsligt har friidrottsfamiljen alltså splittrats i en överklass och en underklass. En konstlad uppdelning där dessutom många aktiva hamnar i ett märkligt både-och-läge.
Ett illustrativt exempel är Emma Sralla som i sitt high school-tävlande tillhör ”underklassen” vars resultat negligeras samtidigt som resultaten hon presterar där nu är definitiv ”överklass”. Hon har ju med sitt senaste resultat t o m nästan snuddat vid internationell seniormästerskapsnivå: 59.02 hade gett 16:e plats bland 30 startande i VM-kvalet i Eugene i somras.
Att för utomstående – allmänhet och media – förklara varför Emma bevisligen presterar på denna nivå men ändå inte finns med ens som en fotnot i Internationella Friidrottsförbundets officiella statistik är en omöjlighet. Friidrotten har gjort sig själv obegriplig.
Ingen Emma – däremot ryskor!?!
För så har det definitivt blivit när världsbästalistor för World Athletics inte längre betyder världsbästalistor därför att WA fr o m i år skapat sig en egen definition av begreppet ”världen”.
En definition som dessutom framstår som ännu mer bisarr när man tittar litet närmare i årsbästastatistiken: För F19-diskuslistan för 2023 – som alltså saknar suveräna ettan Emma – inkluderar samtidigt flera resultat gjorda i Ryssland där förbundet som bekant sedan flera år tillbaka varit avstängt av WA p g a organiserat fusk.
”Riktiga” bästalistor finns
För ett nationsförbund är det förstås helt omöjligt med bästalistor där bara en minoritet av alla tävlingar accepteras. Så friidrottsstatistik.se fortsätter förstås som tidigare med den självklara principen att alla resultat gjorda på ”schyssta” tävlingar som är sanktionerade av resp lokalt ansvarigt förbund accepteras.
Och för den som vill ha ”riktiga” världsbästalistor där alla som gjort tillräckligt bra resultat får vara med (med sina bästa resultat) finns lyckligtvis alternativ till WA-listorna. T ex kan man besöka friidrottsstatistik.se:s samarbetspartner www.tilastopaja.eu.
/A. Lennart Julin
World Athletics F19-statistik i diskus
Läs även:
• Emma Sralla krossade rekordet
• Emma juniorvärldsmästare i diskus
• Sensationellt svenskt inomhusrekord av Axelina Johansson
• NCAA: Ny 19 m-stöt av Axelina
