Henrik Larsson blev förste manlige svenske 100 m-finalist i EM på 50 år. Foto: Deca Text&Bild

EM: Henrik Larsson fyra i 100 m-finalen – Vanessas resultat struket

Henrik Larsson blev i EM-semin på 100 m i Rom förste manlige svensk på 50 år att lyckas med den bedriften. Två timmar senare rusade han i mål som fyra i finalen på 10.16. Det är bästa blågula manliga 100 m-placeringen i EM sedan Lennart Strandbergs brons i Paris 1938. Vanessa Kamga gjorde sitt livs tävling i diskusfinalen som femma med personliga rekordet 62.71. Men efter en protest ströks resultatet och hon degraderades till nionde plats.

Henrik Larsson var seedad direkt till semifinalen och sprang i den andra när återkallningsskottet ljöd 50 meter in i loppet. Några stannade direkt, Henrik fortsatte trettio meter till och två sprang hela vägen innan de insåg att loppet skulle gå om.
De fick sedan vila en stund medan andra och tredje semifinalen genomfördes.I tredje semin sprang italiens OS-mästare Lamont Marcell Jacobs och det jublades högt när han presenterades. När löparna kröp ner i blocken blev publiken nära nog knäpptyst för att sedan explodera när Jacobs rusade i mål som heatsegrare.

Strulig semifinal
När det efter en halvtimme till slut var dags för det första semifinalheatet att genomföras som nummer tre i ordningen så ryckte italienaren Melluzzo på näst yttern vilket fick polacken Wdowik på banan innanför (intill Henrik) att falla ur blocken och återkallningsskottet ljöd igen.
Åtgärden blev rött kort på Melluzzo som sprang under protest. När de kom iväg gjorde Henrik det riktigt bra hela vägen och korsade mållinjen som tvåa på 10.14 i +0.7. Alltså bara sex hundradelar från hans svenska rekord efter en allt annat än problemfri väg dit.

Tiondelen från medalj
När det var dags för kvällens sista final kl 22.53 släckte hela olympiastadion ner vilket skapade en mäktig stämning tillsammans med den högljudda publiken. De skrek förstås på favoriten Lamont Marcell Jacobs på bana fyra som hade Henrik Larsson utanför sig.
Men det blev en tjuvstart av italienaren Chituru Ali som dock bara fick gult kort. Nytt försök.
Nu gick det bättre, Henrik kom iväg bra mellan de två italienska favoriterna och nådde målet som fyra! Klockan stannade på 10.03 för vinnaren Jacobs, som korrigerades till 10.02, med Ali tvåa på 10.05, britten Romell Glave trea på 10.06 och Henrik fyra på 10.16.
Placeringen är den bästa av en svensk i en EM-final sedan Lennart Strandberg tog brons på 10.6 i Paris 1938. Senaste finalisten är Christer Garpenborg som var sjua i just Rom 1974 på 10.39.
I Prag 1978 tog Linda Haglund EM-silver på 100 m.

Svensk protest
Den uppenbara tjuvstarten på italienaren Ali resulterade i att Sverige lämnade in en protest eftersom man menar att han borde bli diskad. Väldigt ofta visas repriser på tveksamma starter på monitorerna på pressläktaren men inte denna gång. Återstår att se om Henrik eventuellt blir bronsmedaljör i efterhand.

Vanessa femma i diskusfinaken …
För första gången var två svenskor i EM-final i diskus – Vanessa Kamga och Caisa-Marie Lindfors – som tidigare var klubbkamrater i Upsala IF. Finalen punkterades av Sandra Elkasevic som skickade iväg diskusen 67.04 i första kastet. Vanessa inledde med 60.62 och efter ogiltigt i andra kom det upp rött på resultattavlan som snabbt ändrades till 61.68. Det innebar avancemang till sjätte plats.
Caisa-Marie började med 59.31 och sedan 60.28 följt av kryss. Det innebar tionde plats och hon fick inte göra de tre avslutande kasten.
Att döma av Vanessas kroppsspråk så stortrivdes hon och i fjärde omgången kom 62.71 – personligt rekord med 17 centimeter och upp som femma. Hon avslutade med ogiltigt och 61.64 i sista i vad som var karriärens bästa tävling.
Guldet till Elkacevic på 67.04 som vann med 2,5 meter före Liliana Ca, 64.53.

… men resultatet struket
Men under natten kom beskedet att Vanessas resultat strukits. I tredje omgången kastade hon 61.68 vilket förde upp henne till sjunde plats som gav henne ytterligare tre kast.
Men då blinkade det först rött (ogiltigt) vilket resulterade i att nedslagsdomaren tittade åt ett annat håll. Men det visade sig vara ett giltigt kast och då gick domaren tillbaka för att mäta men satte inte ner mätstickan på rätt ställe, utan på en punkt som var kortare än 61.68.
Det protesterade andra nationer mot. Fransyskan Melina Robert-Michon, som ursprungligen slutade nia, fick göra tre kast under protest eftersom Vanessas kast var felmätt. Hon blev till slut sjua å 61.65 sedan hon fått göra de tre avslutande kasten under protest som sedan godkänts.
Därmed blev det en niondeplats för Vanessa på 60.62 som blev hennes enda godkända. Arrangörsmissen var att försöka mäta kastet när man tappat bort nedslagsplatsen. Istället skulle Vanessa ha fått göra om kastet.

Bara två har placerat sig bättre
Vanessas slutresultat 60.62 innebär en niondeplats och tia slutade Caisa-Marie Lindfors på 60.28. Bara två svenskor har placerat sig bättre i en EM-final diskus men det var i en annan tid – Birgit Lundström 1938 och Gudrun Eklund 1946 – som båda var fyra. Därutöver var Sofia Larsson tia i Zürich 2014 (uppflyttad efter att framförvarande diskvalificerats i efterhand) och Anna Söderberg elva i Göteborg 2006 och Barcelona 2010.

Pers av Lovisa i sjukampen
Lovisa Karlsson låg nia efter näst sista grenen spjut där hon nådde 37.85. I det avslutande 800 m-loppet krigade hon som en furie och avslutade riktigt bra fram till 2:15.94 – tredje grenperset i EM-debuten. Detta efter 32 sekunder första 200 och 67 halvvägs och 69 på andra varvet.
Därmed slutade hon tia och förbättrade sitt färska personliga rekord med 45 p till 6.146 poäng i mästerskapsdebuten. Till åttondeplatsen fattades 72 poäng.
Därmed förstärkte hon sin fjärdeplats på den svenska genom-tiderna-listan.
Lovisas serie: 100 m häck 13.24, höjd 1.74, kula 12.28 (pers), 200 m 23.99 (pers), längd 6.40, spjut 37.85 och 800 m 2:15.94 (pers).
Vann gjorde dubbla OS-mästarinnan Nafissatou Thiam på 6.848, tvåhundra poäng mer än tvåan.

5000 m: Tredje raka för Jakob
Direktfinal med 27 löpare där första kilometern gick på 2:44 och 2000 m passerades på 5:32 med Emil Danielsson bland de 7-8 främsta. 3000 m avverkades på 8:17 och fortfarande med 20-talet man i klungan med Schweiz Lubalu längst fram. Därefter ökade farten med 2:40 på fjärde kilometern och nu med favoriten Jakob Ingebrigtsen uppe som sjua. Emil var 16:e och sist i tätklungan i det alltmer utdragna fältet.
Strax före klockringningen gick Jakob till täten, höjde farten och fick med sig fem man. Sista 150 meterna var det inget snack när Jakob spurtade ifrån övriga in till 13:20.11. Där bakom spurtade Emil bra in till tolfteplatsen på 13:27.42 efter 1:58.3 på sista 800 och 57.4 på slutvarvet. Det kan jämföras med Jakobs 53.2 på sista 400.

Inget flyt för Wictor
I kulfinalen inledde Wictor Petersson med 19.45 och en stund senare punkterade Italiens egen Leonardo Fabbri tävlingen geom att stöta 22.12.
Wictor fortsatte med 19.41 och avslutade meden ogiltig vilket innebar en slutlig tolfteplats. Fabbri ökade i femte till mästerskapsrekordet 22.45 som blev guldstöten.

Kramer till final
Andreas Kramer sprang i andra semifinalen på 800 m och lade sig snett utanför ledaren och passerade 200 m på 24.86 och halva distansen på 52.34. På bortre lång övertog Andreas ledningen och passerade 600 m på 1:19.22 med nästan hela klungan i rygg.
På  upploppet passerade två man men finalplatsen var aldrig hotad när Andreas fällde sig över mållinjen som trea på 1:45.33, tre tiondelar bakom heatsegraren Gabriel Tual från Spanien.

Tredje raka
EM-finalen är Andreas tredje raka efter silver i Berlin 2018 och fjärdeplats i München för två år sedan då han kom med en härlig spurt och till slut bara var halvsekunden från bronset.
Final på måndag kväll.

Rekordrik längdfinal
Manliga längdfinalen innehöll tyvärr inte Thobias Montler som valde att stanna hemma på grund av skadekänning. På den uppbyggda, studsiga banan utanför bortre långsidan presterades lysande resultat där OS-, VM- och EM-finnaren Miltiadis Tentoglou satte EM-rekord med 8.65. Detta efter serien 8.42, x, 8.49, 8.45, 8.65 och så 8.65 igen i sista omgången.
Silvret tog Italiens superjunior Mattia Furlani som i sitt första hopp flög 8.38 och förbättrade sitt eget juniorvärldsrekord med tre centimeter. Åtta man hoppade över åtta meter och 8.31 krävdes för brons i den bästa EM-finalen i grenen genom tiderna.

/Jonas Hedman

Resultaten

BOK: SVERIGE-BÄSTA 2021

ÅRSBOKEN

FÖLJ FRIIDROTTAREN PÅ SOCIALA MEDIER

SENASTE ARTIKLARNA

NYHETSBREV

Nyhetsbrev

MEST LÄSTA

Nyhetsbrev

ARKIV

Svenska truppen