Ett nytt rekord – framförallt om det handlar om nationsrekord – handlar oftast om att den aktive fått till den klassiska ”Fullträffen med stort F”. Och visst var det en riktigt, riktigt bra stöt av Hässelbys Axelina Johansson när hon i USA i lördags satte svenskt rekord i kula med 19.54 – men var det någon ”Fullträff med stort F”?
Alltså en stöt ”där allting stämde” och kulan flög mycket längre än tidigare. Den frågan finns anledning att ställa efter att man tittat närmare på Axelinas kompletta serie som såg ut så här: 19.37 – 17.46 – 19.29 – 18.55 – 18.93 – 19.54.
5 cm under – 13 cm under – 12 cm över
Hon hade alltså öppnat tävlingen med en stöt som var bara 17 cm kortare – och faktiskt bara 5 cm från Fanny Roos svenska rekord. Och hon hade sedan i tredje gången gjort en stöt bara 13 cm från det gällande rekordet. Det som hon sedan i sjätte och sista överträffade med 12 cm
Den träffbilden ger istället intrycket att rekordtävlingen som helhet primärt illustrerade att Axelina nu 2023 har lyft sin basnivå ca metern sedan fjolåret då hon höll sig runt 18m-linjen toppat med 18.57 på VM i Eugene.
Men för att få ett tydligare perspektiv finns det anledning att ta fram ett relevant referensmaterial och nedan redovisas därför serierna i samtliga 19m-tävlingar – såväl ute som inne – som hittills gjorts av rekordföregångaren Fanny eller av Axelina själv.
Alla 19m-tävlingar under lupp
I dessa totalt 15 tävlingar inkluderas de sex närmast föregående rekordtävlingarna ute som Fanny svarade för – plus ett inomhusrekord vardera. Alla rekordstötar är markerade med röd fetstil.
I tabellen nedan presenteras serierna i kronologisk ordning:
Tittar man inledningsvis på gapet mellan längsta och nästa längsta stöt i serierna så varierar det för Fanny (11 tävlingar) mellan 9 cm (Budapest 2021) och 70 cm (Torun 2021) med medianen 34.5 cm.
För Axelina (4 tävlingar) är minimum 12 cm (Lincoln 2023), maximum 31 cm (Geneva 2023) och medianen 19.5 cm.
Inga ”Beamon-fullträffar”
Tittar man specifikt på de åtta rekordtävlingarna handlar det för Fanny (6 tävlingar) om 14-70 cm och för Axelina (2 tävlingar) om 12-17 cm. Mediangapet för alla åtta rekordtävlingarna hamnar på 28 cm. Något som avslöjar att rekordstötarna faktiskt i allmänhet inte varit ”superträffar” utan snarare ett slags ”normalträffar” när man har haft en generellt sett riktigt bra dag.
(”Beamon-fullträff” refererar till manliga längden i OS 1968 där Bob Beamon i första omgången hoppade 8.90 vilket innebar att gällande världsrekordet i ett enda svep höjdes med 55 cm.)
När kommer rekordstötarna?
Tävlingar i hopp/kast handlar visserligen inte om att få ihop bästa möjliga serie utan bara om att få till det bästa bästahoppet/kastet. Men det kan ändå i ett sådant här resonemang vara intressant att titta närmare även på hur de åtta rekordserierna i sin helhet ser ut.
Ser man till när under de sex omgångarna rekordstötarna kommit finns inget tydligt mönster utan de nio rekorden (i Växjö 2021 förbättrade Fanny rekordet i två steg) är utspridda från omgång 1 till 6 enligt 1-0-2-1-2-3. Siffrorrna är så låga att fördelningen kan handla om ren slump även om man ju kan skönja en viss tyngdpunkt på de två sista omgångarna.
Axelina också klart bästa serien
Vad som är ”bästa serien” har ingen självklar definition, men hur man än resonerar hamnar Axelinas serie nu senast i Bloomington i topp. Inte primärt för att den hade alla sex stötarna godkända utan för att de tre bästa (19.54-19.37-19.29) är nr 1, 3 och 8 (delad) av alla svenska stötar någonsin.
Men Fannys serier i rekordtävlingarna 29 maj (Växjö) och 13 juni (Sollentuna) 2021 uppvisade även de stark ”toppbredd” med i båda fallen ett snitt över 19 meter på de fyra bästa stötarna.
Fortsättning lär följa
Nu ser vi fram emot en sommar som har alla förutsättningar att kunna bli den i särklass bästa i svensk kvinnlig kulstötningshistoria. För även om Axelina just nu har det statistiska övertaget får man inte glömma att så sent som i vintras tog Fanny Roos medalj på inomhus-EM. Då har man förstås också kapacitet för nya svenska rekordlängder.
Samtidigt bör man beakta att det nu färska rekordet 19.54 är ett resultat som inte bara innebär en 2:a plats på världsårsbästa i ett mycket tidigt skede av utesäsongen 2023. Utan det är också ett resultat som under de tio närmast föregående åren (d v s 2013-2022) aldrig gett en sämre placering på slutliga världsårsbästa än som 8:a. Så nivån på rekordet är redan hög.
/A. Lennart Julin
• Axelina Johanssons biografi på friidrottsstatistik.se
Läs även:
• Sensationellt svenskt inomhusrekord i kula av Axelina
• Två svenskor i VM-final i kula – lysande insats av Axelina
