Vilka är de bästa svenske friidrottarna genom tiderna sett till placeringar på världsrankingen i respektive gren? Svaret är två höjdhoppare – Stefan Holm på herrsidan och Kajsa Bergqvist på damsidan – som vid sidan av OS-guld respektive VM-guld och mycket annat tog plats på Track&Field News världsranking elva respektive åtta gånger.
Förra veckan skrev Birger Fogelberg om de svenskar som rankats etta i världen i sin gren på Track&Field News världsranking (länk till artikeln i slutet på texten) och har denna gång listat samtliga 145 svenskar – 116 män och 29 kvinnor – som rankats bland de tio bästa. Detta från premiäråret 1947 då rankingen startade fram till 2021. Sammanställningen har kompletterats av Jonas Hedman.
Ranking handlar om vilka som lyckades bra sett över hela säsongen vilket inte nödvändigtvis behöver handla om vem som toppade årsbästalistan eller vann mästerskapet.
Fantastisk svit av Stefan Holm
Stefan Holm tog plats på Track&Field News världsranking i höjd elva år i rad 1998-2008 och toppade den tre gånger – 2001, 2002 och 2004, lägg till det fyra 2:a-platser. Om man räknar poäng enligt 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1 för placeringarna 1-10 så har Stefan 88 poäng vilket är elva fler än Patrik Sjöberg. Han var med på listan tolv gånger 1984-1996 och var etta vid två tillfällen. Nummer tre poängmässigt är trestegshopparen Christian Olsson med 70.
Kajsa bäst och mest
Fyra på totallistan och bästa kvinna är Kajsa Bergqvist med 66 poäng. Detta tack vare fyra förstaplatser i höjd och totalt åtta år på listan 1999–2007. Näst flest poäng har Carolina Klüft med 60 fördelat på sjukamp och längd.
På manliga sidan har Sverige haft rankade i alla grenar utom en (100 m) och på kvinnliga sidan i alla utom 5000 m (men 3000 m), maraton, 3000 m hinder, tresteg och slägga.
Ståhlmannen närmar sig
Daniel Ståhl och Armand Duplantis avancerar snabbt på denna lista där de tagit plats sex respektive fyra gånger. Daniel är redan nu bland de tio bästa och med topp-3-placeringar de kommande två åren så är han uppe bland de sex främsta.
Noterbart är att manliga rankingen startade 1947 och den kvinnliga 1956. Uppställningen är i kronologisk ordning inom respektive gren.
MÄN
M 200 m
Ove Jonsson 1961 (10), 1962 (4)
M 400 m
Johan Wissman 2007 (6)
M 800 m
Sju svenskar har rankats bland de tio bästa i världen på 800 m vid minst ett tillfälle från 1947 fram till 2021. Men det var länge sedan. Fem rankingplaceringar på 1940-talet och två nya på 1950-talet. Flest har Ingvar Bengtsson med fyra i följd 1947-1950. Han har också tillsammans med Olle Åberg och Dan Waern den högsta placeringen. Ingvar var fyra 1948 och samma placering hade Olle året efter och Dan 1961.
Olle Ljunggren 1947 (8)
Ingvar Bengtsson 1947 (9), 1948 (4), 1949 (5), 1950 (7) = 4 år i följd
Hans Liljekvist 1947 (10), 1948 (6)
Olle Åberg 1949 (4), 1953 (7)
Stig Lindgård 1949 (10)
Tage Ekfeldt 1953 (5)
Dan Waern 1957 (8), 1959 (7), 1961 (4)
M 1500 m
Tolv man har tagit plats på tio-bästa-listan på löpningens blå band – sju på 1940-talet, tre på huvudsakligen 1950-talet och två på 1960-talet. Flest placeringar har Dan Waern med fem raka 1957–1961 följd av Lennart Strand med fyra i följd 1947–1950. Bland de totalt 33 placeringar finns två förstaplatser – Lennart Strand 1947 och Henry Eriksson 1948 (OS-guld).
Lennart Strand 1947 (1), 1948 (4), 1949 (2), 1950 (4) = 4 år i följd
Henry Eriksson 1947 (2), 1948 (1), 1949 (10)
Gösta Bergkvist 1947 (3), 1948 (5), 1949 (8)
Olle Åberg 1947 (9), 1949 (7), 1952 (7)
Rune Persson 1948 (8)
Ingvar Bengtsson 1948 (10)
Sture Landqvist 1949 (4), 1951 (4)
Ingvar Ericsson 1950 (6), 1952 (8), 1953 (8), 1954 (6)
Sune Karlsson 1953 (4)
Dan Waern 1957 (5), 1958 (5), 1959 (2), 1960 (3), 1961 (3) = 5 år i följd
Ulf Högberg 1967 (8), 1971 (8), 1974 (8)
Anders Gärderud 1967 (10), 1968 (10), 1974 (9)
M 5000 m
Fem man har rankats – fyra på 1940-talet och en på 1960-talet. Bästa facit har Bertil Albertsson med sex raka från premiäråret 1947 till 1952. Högsta placeringen är tredjeplatsen från 1947.
Bertil Albertsson 1947 (3), 1948 (5), 1949 (9), 1950 (9), 1951 (5), 1952 (8) = 6 år i följd
Evert Nyberg 1947 (4), 1948 (6), 1949 (10)
Erik Ahldén 1947 (9), 1948 (4)
Erik Wredling 1947 (10)
Sven-Olof Larsson 1963 (6)
M 10 000 m
Det är 67 år sedan en svensk senast tog plats på Track&Field News världsranking på 10 000 m och totalt handlar det om nio man under rankingens åtta första år (sju på 1940-talet och två nya på 1950-talet). Valter Nyström och Bertil Albertsson har den högsta placeringen som tvåa, Valter 1947 och Bertil 1948 (OS-brons).
Valter Nyström 1947 (2), 1949 (8), 1951 (7)
Bertil Albertsson 1947 (3), 1948 (2), 1951 (3)
Thore Tillman 1947 (6)
Gösta Jacobsson 1948 (8)
Ellmar Johansson 1948 (10)
Severt Dennolf 1949 (7)
Erik Wredling 1949 (10)
Bertil Karlsson 1951 (8)
Evert Nyberg 1955 (9)
M Maraton
Alla sex rankade tog plats tidigt, tre på 1940-talet och 50-talen plus två nya sistnämnda årtionde. Bästa placeringen har Gösta Leandersson som var tvåa 1949 följd av Gustaf Jansson som var trea 1952, samma år som han tog OS-brons i Helsingfors.
Olle Larsson 1947 (10)
Gösta Leandersson 1948 (5), 1949 (2), 1950 (4), 1953 (7)
Gustav Östling 1948 (9)
Gustaf Jansson 1950 (7), 1951 (4), 1952 (3), 1954 (7)
Evert Nyberg 1955 (6)
Thomas Nilsson 1956 (8)
M 110 m häck
Håkan Lidman 1947 (4), 1948 (9)
Bo Forssander 1965 (7), 1967 (10), 1968 (10)
M 400 m häck
Sex man har rankats fördelade på två perioder med 30 års mellanrum. En aktiv på huvudsakligen 1940-talet och tre på 1950-talet samt två på 1980- respektive 90-talet. OS-bronsmedaljören från London 1948, Rune Larsson, tog plats på listan fem år i rad och har den högsta placeringen (trea 1947 och 1948). Men flest rankingplaceringar har svenska rekordhållaren Sven Nylander med halvdussinet där fjärdeplatsen från 1994 är den högsta.
Rune Larsson 1947 (3), 1948 (3), 1949 (10), 1950 (9), 1951 (6) = 5 år i följd
Lars Ylander 1952 (7), 1953 (9)
Sven-Olof Eriksson 1953 (10), 1954 (10)
Per-Ove Trollsås 1958 (7)
Sven Nylander 1983 (7), 1987 (6), 1990 (8), 1994 (4), 1995 (9), 1996 (7) = 6 gånger utspritt över 14 år
Niklas Wallenlind 1990 (9), 1992 (6)
M 3000 m hinder
Fyra grenar har mer än tio rankade och nummer tre i den kategorin är 3000 m hinder där Sverige under fem decennier tagit totalt 38 rankingplaceringar. Två tredjedelar av dem (24) togs under rankingens nio första år 1947–1954. Tre man har rankats etta – Thore Sjöstrand (1947 och 1948), Curt Söderberg (1949) och Anders Gärderud (1975 och 1976). Flest rankingplaceringar har Curt Söderberg med åtta raka 1947-1954 följd av Anders Gärderud med sex (raka) 1971-1976 där OS-guldet på världsrekordtiden 8:08.02 i Montreal 1976 var höjdpunkten. Mustafa Mohamed var sjua 2007 och tia 2008.
Thore Sjöstrand 1947 (1), 1948 (1), 1950 (8)
Olle Elvland 1947 (3), 1949 (2)
Erik Elmsäter 1947 (4), 1948 (2)
Göte Hagström 1947 (5), 1948 (3), 1949 (7)
Sten Jönsson 1947 (6)
Curt Söderberg 1947 (8), 1948 (9), 1949 (1), 1950 (4), 1951 (7), 1952 (6), 1953 (6), 1954 (10) = 8 år i följd
Jan-Erik Andersson 1947 (9)
Rainer Åsbrandt 1947 (10), 1949 (10)
Gunnar Tjörnebo 1951 (8), 1952 (9), 1960 (7)
Bengt Persson 1963 (7), 1965 (7)
Lars-Erik Gustafsson 1964 (8)
Anders Gärderud 1971 (9), 1972 (4), 1973 (2), 1974 (2), 1975 (1), 1976 (1) = 6 år i följd
Dan Glans 1976 (5), 1977 (4)
Mustafa Mohamed 2007 (7), 2008 (10)
M Höjd
Hela 15 man har placerat sig i höjd med blågul representation under åtta raka årtionden från 1940-talet fram till 2010. Tre man har toppat världsrankingen och samma trio har också flest placeringar – totalt 32. Stickan Pettersson tog plats på rankingen nio år i följd 1956-1964 med förstaplatsen 1958 som höjdpunkt. Patrik Sjöberg var med tolv gånger varav tio år i rad 1984-1993 och rankad etta två gånger (1985 och 1987). Flest förstaplatser har Stefan Holm med tre (2001, 2002 och 2004) på sina elva raka placeringar på listan 1998-2008. Ingen annan manlig svensk har fler (Christian Olsson har lika många i tresteg).
Rune Reiz 1949 (7)
Arne Åhman 1949 (9)
Göran Widenfelt 1951 (8)
Gösta Svensson 1952 (5)
Bengt Nilsson 1953 (8), 1954 (2), 1955 (2), 1956 (4) = 4 år i följd
Stig Pettersson 1956 (5), 1957 (6), 1958 (1), 1959 (3), 1960 (5), 1961 (4), 1962 (3), 1963 (6), 1964 (7) = 9 år i följd
Kjell-Åke Nilsson 1963 (7), 1964 (9)
Jan Dahlgren 1967 (9), 1972 (6)
Kenneth Lundmark 1968 (10), 1969 (4), 1970 (5)
Christer Celion 1969 (7)
Rune Almén 1974 (6), 1975 (7), 1976 (9)
Patrik Sjöberg 1984 (4), 1985 (1), 1986 (6), 1987 (1), 1988 (2), 1989 (2), 1990 (10), 1991 (7), 1992 (2), 1993 (6), 1995 (8), 1996 (6) = 12 år varav 10 i följd 1984-1993
Stefan Holm 1998 (7), 1999 (7), 2000 (4), 2001 (1), 2002 (1), 2003 (2), 2004 (1), 2005 (2), 2006 (4), 2007 (2), 2008 (2) = 11 år i följd varav 3 1:a-platser
Staffan Strand 1998 (8), 1999 (6), 2000 (6), 2001 (6), 2002 (4) = 5 år i följd
Linus Thörnblad 2006 (3), 2007 (5), 2008 (5), 2009 (8), 2010 (5) = 5 år i följd
M Stav
Världsrekordhållaren Armand ”Mondo” Duplantis har så här långt hunnit samla på sig fyra rankingplaceringar med förstaplatsen 2021 som höjdpunkt. Ytterligare en svensk har toppat världsrankingen i stav, Kjell Isaksson (1972). Flest placeringar har 1952 års OS-bronsmedaljör Ragnar Lundberg med åtta raka 1948-1955 med en andraplats från 1950 i topp.
Ragnar Lundberg 1948 (5), 1949 (5), 1950 (2), 1951 (6), 1952 (3), 1953 (5), 1954 (5), 1955 (8) = 8 år i följd
Kjell Isaksson 1970 (5), 1971 (2), 1972 (1), 1974 (8)
Hans Lagerqvist 1971 (7), 1972 (9)
Patrik Kristiansson 2002 (10), 2003 (8), 2004 (8)
Alhaji Jeng 2006 (8)
Armand Duplantis 2017 (6), 2018 (4), 2019 (2), [”2020 (1)”], 2021 (1) = 4 år i följd hittills (ingen ranking 2020 p g a pandemin)
M Längd
Blott två svenskar har rankats och det är också de två som hoppats längst genom tiderna – Michel Tornéus (8.44 2016) och Thobias Montler (8.27 2021 resp 8.38 2022).
Michel Tornéus 2012 (8), 2014 (6), 2017 (5)
Thobias Montler 2019 (8), 2021 (6)
M Tresteg
Fem man har rankats varav tre på 1940-50-talen. Klart bäst är OS-mästaren från 2004, Christian Olsson, som rankades åtta gånger varav sex i rad 2001-2007 och under denna period aldrig var sämre än tvåa. Med tre förstaplatser (2003, 2004 och 2006) är han tillsammans med Stefan Holm den manlige svensk som har flest topplaceringar.
Lennart Moberg 1947 (1), 1948 (6), 1949 (4), 1950 (8) = 4 år i följd
Arne Åhman 1947 (3), 1948 (2), 1949 (1)
Roger Norman 1953 (8), 1954 (6)
Tord Henriksson 1991 (7)
Christian Olsson 2001 (2), 2002 (2), 2003 (1), 2004 (1), 2006 (1), 2007 (2), 2010 (3), 2011 (6) = 8 år varav 6 år i rad
M Kula
Roland Nilsson 1952 (7), 1953 (6)
Hans Almström 1973 (9)
Hans Höglund 1973 (10), 1975 (5)
M Diskus
OS-mästaren Daniel Ståhl har passerat den legendariske Ricky Bruch i nästan allt när det gäller prestationer och utmärkelser i diskus. På Track&Field News världsranking har Ricky åtta raka placeringar 1968-1975 med förstaplatsen 1973 som höjdpunkt. Daniel har så här långt sex raka och två förstaplatser.
Roland Nilsson 1952 (8), 1953 (7), 1954 (9)
Lars Haglund 1965 (8)
Ricky Bruch 1968 (8), 1969 (2), 1970 (2), 1971 (3), 1972 (2), 1973 (1), 1974 (3), 1975 (2) = 8 år i följd
Daniel Ståhl 2015 (8), 2016 (6), 2017 (2), 2018 (4), 2019 (1), [”2020 (1)”], 2021 (1) = 6 år i rad hittills (2020 ingen ranking p g a pandemin)
Simon Pettersson [”2020 (3)”], 2021 (4) (2020 ingen ranking p g a pandemin)
M Slägga
Bo Ericson 1947 (2), 1948 (4), 1949 (10)
Birger Asplund 1959 (3), 1961 (5)
Tore Gustafsson 1989 (5)
M Spjut
Spjut är den gren som har flest rankingplacerade med 16 följt av höjd 15, 3000 m hinder 14 och 1500 m 12. Precis som på hinder så är över hälften (22 av 40) från rankingens första år 1947-1954. En enda svensk har toppat spjutrankingen – Sven Daleflod 1948 – men flest rankingplaceringar har två andra från samma epok. Per-Arne Berglund och Ragnar Ericzon placerade sig topp-10 fem år i följd under exakt samma tidsperiod 1948-1952 med som bästa en andraplats (Per-Arne) respektive tredje (Ragnar). I modern tid är Patrik Boden (världsrekord med 89.10 1990) den bäste med tredjeplatser 1990 och 1994. Noterbart är att vi haft världsrankade varje årtionde från 1940-talet till 2010-talet.
Gunnar Petersson 1947 (3), 1948 (4), 1949 (10), 1950 (9) = 4 år i följd
Erik Ollars 1947 (6)
Lennart Atterwall 1947 (9)
Sven Daleflod 1948 (1), 1949 (3), 1950 (7)
Per-Arne Berglund 1948 (9), 1949 (4), 1950 (2), 1951 (4), 1952 (10) = 5 år i följd
Ragnar Ericzon 1948 (10), 1949 (5), 1950 (3), 1951 (10), 1952 (7) = 5 år i följd
Stig Oldén 1949 (9)
Otto Bengtsson 1954 (8)
Knut Fredriksson 1954 (10), 1958 (5), 1959 (3), 1960 (10)
Åke Nilsson 1968 (6)
Lauri Koski-Vähälä 1974 (5)
Kenth Eldebrink 1982 (8), 1983 (7), 1984 (7)
Dag Wennlund 1985 (10), 1988 (9), 1994 (7), 1995 (10)
Patrik Bodén 1990 (3), 1993 (9), 1994 (3), 1997 (8)
Magnus Arvidsson 2007 (4)
Kim Amb 2013 (7), [”2020 (2)”]. (2020 ingen ranking p g a pandemin)
M Tiokamp
Nio man har världsrankats i tiokamp av Track&Field News. Bästa placeringen har Lennart Hedmark som tvåa 1971 och det är också han som varit med flest gånger (fyra).
Erik Andersson 1947 (3), 1948 (9)
Per Eriksson 1947 (7)
Allan Svensson 1947 (10)
Kjell Tånnander 1950 (6), 1951 (7), 1952 (9)
Göran Widenfelt 1952 (8)
Lennart Hedmark 1970 (4), 1971 (2), 1973 (2), 1976 (10)
Raimo Pihl 1976 (4)
Henrik Dagård 1994 (4)
Nicklas Wiberg 2009 (10)
KVINNOR
Den kvinnliga grenrankingen startade 1956 och totalt har 29 kvinnor tagit plats bland de tio främsta i någon av grenarna. Av dessa är Carolina Klüft klart bäst med sex raka förstaplatser i sjukamp och fyra gånger placerad i längd där hon som bäst var sexa (2004 oh 2007).
Ytterligare fyra kvinnor har rankats etta i sin gren, Kajsa Bergqvist i höjd (fyra gånger), Ludmila Engquist på 100 m häck (två gånger) och Ann-Louise Skoglund, 400 m häck, och Abeba Aregawi, 1500 m, en gång vardera.
Vid sidan av Carolina Klüft har ytterligare två placerat sig i mer än en gren. Karin Lundgren (200 och 400 m) samt Inger Knutsson (1500 och 3000 m).
K 100 m
Linda Haglund 1978 (3), 1979 (7), 1980 (7), 1981 (5) = 4 år i följd
K 200 m
Karin Lundgren 1967 (10)
K 400 m
Karin Lundgren 1967 (3), 1969 (7), 1970 (8)
Ingela Ericsson 1967 (7)
K 800 m
Malin Ewerlöf 1998 (9)
K 1500 m
Anne-Marie Nenzell 1969 (10)
Inger Knutsson 1973 (6)
Abeba Aregawi 2013 (1), 2014 (3), 2015 (9)
Meraf Bahta 2014 (9), 2016 (8)
K 3000 m
Inger Knutsson 1975 (3)
K 10 000 m
Midde Hamrin 1990 (5)
K 100 m häck
Ludmila Engquist 1996 (1), 1997 (1), 1999 (4)
Susanna Kallur 2005 (8), 2006 (4), 2007 (2), 2008 (10) = 4 år i följd
K 400 m häck
Ann-Louise Skoglund 1981 (7), 1982 (1), 1983 (7), 1986 (5)
Monica Westén 1990 (4)
K Höjd
Sju rankade kvinnor gör höjd till den mesta grenen i detta sammanhang följt av 1500 m och längd som har fyra vardera. Sett till antalet rankingplaceringar är höjd den överlägset bästa med 21. Klar etta både när det gäller kvantitet och kvalitet är Kajsa Bergqvist med åtta år på listan varav fyra förstaplatser. Bara Carolina Klüft har fler i en och samma gren med tio (6 i sjukamp och 4 i längd).
Emma Green är med sina sju år på höjdlistan den som har näst flest placeringar i höjd och bara Carolina Klüft och Kajsa Bergqvist har fler alla grenar inräknade.
Gunhild Larking 1956 (8)
Inga-Britt Lorentzon 1959 (8)
Kajsa Bergqvist 1999 (8), 2000 (1), 2001 (3), 2002 (1), 2003 (2), 2005 (1), 2006 (1), 2007 (5) = 8 år varav 4 1:a-platser
Emma Green 2005 (6), 2007 (10), 2010 (6), 2011 (6), 2012 (9), 2013 (6), 2014 (9) = 7 år
Ebba Jungmark 2011 (7)
Sofie Skoog 2016 (9)
Erika Kinsey 2018 (9), 2019 (8)
K Stav
Angelica Bengtsson 2015 (8), 2019 (9), 2021 (10)
K Längd
Erica Johansson 2000 (6)
Carolina Klüft 2004 (6), 2005 (10), 2007 (6), 2011 (7) = 4 år
Erica Jarder 2014 (9)
Khaddi Sagnia [”2020 (3)”], 2021 (7). (2020 ingen ranking p g a pandemin)
K Kula
Fanny Roos 2019 (8), 2021 (7)
K Diskus
Anna Söderberg 2006 (9)
K Spjut
Ingrid Almquist 1956 (9), 1957 (10)
Sofi Flink 2013 (10)
K Sjukamp
Carolina Klüft 2002 (1), 2003 (1), 2004 (1), 2005 (1), 2006 (1), 2007 (1) = 6 raka 1:a-platser med vilket hon är unik i mångkampshistorien kvinnor eller män, världstvåa genom tiderna
/Birger Fogelberg (kompletterat av Jonas Hedman)
Läs även:
• Carolina Klüft toppar historisk lista – bästa svenska friidrottaren de senaste 75 åren
• Två suveräna världsettor när Track&Field news presenterade sin världsranking
• Historisk världsranking för Fanny Roos
